Inte kan en kalla sig för en aktiv bloggare! Kanske kan jag försöka bli mer aktiv i alla fall, borde inte vara svårt…
Jag ska ta och lägga upp lite bilder på allt mitt pysslande, om inte annat.
Imorgon 21/10 är det konsert med bästa Forssaängkören i Hagakyrkan kl. 18.00, och jag behöver öva på att dirigera en av de nya sångerna.
Efter att ha svettats ett tag över att jag inte kommer åt mina uppgifter på mitt webbhotell, så försöker jag ta några djupa andetag. Det kom ett sms om att man har en påminnelse om en obetald räkning… Mailadressen jag skulle logga in med där är nedlagd av mig, men var skickas då log-in uppgifterna om jag glömt dem??? Och det hade jag minsann gjort!
Jag tror att den mannen som satt i supporten fick uppnå nya höjder av irritation över tanter som inte verkar fatta nåt. Men det bjuder jag på!
Hur svårt kan det va att fixa till det där, tänkte jag själv – Det slutade med att han gav upp och skickade mig uppgifter så jag kunde betala årets räkning för min domän… Nu är räkningen betald iallafall.Det där med att hamna hos Kronofogden är nåt jag fasar för. Jag får hoppas att den stackars mannen inte jobbar kvar om ett år om jag inte fixat till det…
Nu tar jag helg!
Här står inläggen som spön i backen….
Nu har terminen börjat igen, med allt vad det innebär. Jag känner hur viktigt det är att komma in i den vanliga vardagslunken där jag vet någorlunda vad som händer. Schemat är lagt och jag hoppas att det håller. Förra hösten lade jag om det 6 gånger! Allt på grund av att inte skolorna blivit klara med sina scheman. Jag försöker att ha is i magen och vänta ut dem så gott jag kan. Tack och lov för SMS! Att inte vara beroende av att få tag i och prata med elever/föräldrar stup i kvarten, utan kunna skicka frågor och få svar rätt kvickt!
Jag har röjt av skrivbord både här hemma och på jobbet, lämnat in arbetsplaner osv. Nu kan jag sätta tänderna i allt som har med sång- och körelever att göra.
Kick-off med Forssaängkören är också avklarad. Lindans bystuga är verkligen trevlig att hålla till i. Vi har 11 nya tjejer i kören denna terminsstart. Gruppen lär känna varandra på ett avslappnat sätt under en sådan upptakt. Spännande att följa dem och se hur klangen förändras med nya förmågor. Många konserter är inplanerade, den första redan nu i oktober.
Swarovski-kristaller på svart botten. Det är bra med sportlov, då hinner jag med att skapa lite sånt här smått och gott.
”Mina människor” som tar hand om mig när matte är bortrest.
Otroligt lång tunga!
Detta inlägg trodde jag häromkvällen att jag skrev i min blogg… ICKE! Då hade jag lyckats skriva i den gamla bloggen…som inte finns längre…hmmm. Men jag ville iallafall lägga in dem här, på den Rätta bloggen.
”Ja då är det dags för skärpning med bloggandet.
Idag har lilla Julie varit i Gyllbergen med brorsans hela familj och sprungit i skidspåren, hunden alltså, de andra hade skidor på.
När hon var ute med dem i det vackra vädret så var jag inne i Hagaaulan och repade inför Borlänges egen melodi-festival, 10-års jubileum. BUS, Borlänge musikskolas ungdomssymfoniker spelar och 6 stycken bidrag övas in. Det är ungdommar från städerna här ikring som skriver sina egna låtar och texter. Jag upphör aldrig glädjas över hur mycket bra musik de skriver! Några av lärarna på musikskolan har sedan arrangerat låtarna för orkestern. Det blir verkligen bra. Allt detta är ni välkomna att lyssna och se nästa lördag kl. 17.00 i Hagaskolans aula, Borlänge.
Nu råkade jag flippa in på riktiga Melodifestivalen och får se min f d sångelev Martin Redhe Nord dansa och sjunga ”bakom” tävlarna. Jag blir så glad över att se honom utstråla så mycket glädje och styrka.”
Vi fick besök av Magnus Höglund och han knäppte denna fina bild på Julie när hon låg och kurade i filten i soffan.
Julie och jag är helt överens om att vi inte är förtjusta alls i regn! Trots detta så masade vi oss ut på den nödvändiga vändan. Sen drog vi ner till centrum…. Det var ju en upplevelse att försöka ta sig förbi Kupolen och sen komma in i själva Centrum med bil – och hitta parkering. Men skam den som ger sig. Det är ju Peace and love i stan’.
Efter att Julie försökt hälsa på i varje öppen dörr längs Borganäsvägen, så tog vi oss in på Djurmagazinet. Dags att köpa en liten sele till fröken. Hon var inte helt imponerad av den första, men inget tjafs. Så när jag och tjejen i affären testat den så tyckte Julie att hon kunde ta sig en liten titt på egen hand. Hon var nästan på väg ut, men stannade i dörren och fastnade för en fantastisk gul pöl… Allt gick alltså väl och vi kom ut med nästan allt vi skulle ha. Städning och mys har det varit sen vi kom hem. Det är för härligt att ha en egen liten fin hund.